Järnvitriol används dessutom såsom fällningskemikalie i reningsverken för att fälla ut fosfor från avloppsvattnet. Det kan samt användas vid målning av träfasader. Behandlingen ger träet en grå ton som efter viss tid liknar den gråa yta som ses på gammalt trä. Det liknar lasering då träets yta och textur finns kvar väl synbar efter åtgärd.

En vanlig blandning är 700 gram järnvitriol i 10 liter vatten. Man kan tillsätta lite diskmedel för att minska ytspänningen så att blandningen bättre tränger in i träet. Sulfatet, vitriolen, ingår också i färgämnet falu rödfärg och diskuterades på 1700-talet ha viss rötskyddande och konserverande effekt. Men i själva verket så ger den dåligt skydd mot solens UV-strålar, inget nämnvärt skydd mot biologiska angrepp och inget beskydd mot fukt alls.

I kalkfärg för husfasader har järnvitriol ideligen använts för att ge en gul eller gulorange färg. Kulören utvecklas gradvis efter målningen i takt med att järnsulfatet omvandlas till det som i dagligt tal kallas rost. Då kulören väl utvecklats är den synnerligen beständig.

Järnvitriol till ytbehandling av trä

Järnvitriol (järnsulfat) används ibland som ytbehandling för att få ett intryck av en grånad träyta, så att fasaden ser väderpåverkad ut vilket naturen annars sköter själv för obehandlat timmer. Järnvitriol blandat med vatten är en ofärgad vätska som penslas eller sprutas på ohyvlad träpanel av nytt eller tidigare järnvitriolbehandlat timmer.

En behandling med järnvitriollösning på en träyta ger efter kort tid en elegant och oföränderlig, brungrå till silvergrå färg. Bräderna bör behandlas innan uppsättning, då det ger bättre inträngning även i sponten.

Kur med järnvitriollösning skänker en färgning av träet, men inget nämnvärt beskydd mot biologiska angrepp och inget som helst fuktskydd. I vissa fall – på för slagregn särskilt utsatta lägen – bör en järnvitriolbehandlad yta efterbehandlas med en opigmenterad olja. Den ger en varaktig, grå beläggning, som vanligtvis anses bli vackrare med åren.

Järnvitriol kan köpas i pulverform på allt-fraktfritt.se och blandas sedan ut med vatten i lämpliga proportioner. Med svagare eller mer koncentrerad vitriollösning (även kopparvitriol blandat med järnvitriol förekommer) kan man på kort tid nå fram till en färgton såsom någotsånär bra överensstämmer med ytåldrat trä, som fått sin gråa färg av väderlek och vind. I litteraturen kan man upptäcka skilda rekommendationer av blandningsförhållandet. Den slutliga färgen beror på temperaturen, trämaterialet och ytans grovhet. Järnvitriol kan ge en flammig yta ifall panelens struktur har porösare områden eller områden med kärnvirke, eller om den utsätts för regn genast efter målning innan den torkat in.

Man brukar förorda ½ kilo järnvitriol
till ungefär 10 liter ljummet vatten vid behandling utav nytt virke. I en del fall kan en mer tunn lösning vara till fyllest. Det är tillrådligt att utföra test i god tid innan behandlingen, helst några månader innan, eftersom resultatet kan variera avhängig på virkets beskaffenhet, hur länge det har lagrats och så vidare. Det bästa resultatet uppnås på nytt virke. Allaredan efter några timmar blir ytan mörk och efter ytterligare någon månad får ytan en brungrå till silvergrå färg (av och till grågrön). Järnvitriolbehandlad panel som exponerats längre än en månad är olämpligt underlag för täckmålning.

En järnvitriolbehandlad panel uppför sig i princip såsom obehandlat trä. Åtgärd med järnvitriol
– skyddar inte mot regn, utan fukt ska kunna torka ut via att panelen ventileras bra
– skyddar inte mot solens UV-ljus, som bryter ner träet så att ytan eroderas och spricker
– ger ett litet till intet motstånd mot svamp- och mögelpåväxt
– ger en yta där träets struktur framträder
– ger en kulör som varierar med belysning samt luftfuktighet
– skänker större fuktrörelser i träet än målat virke
– kräver att spik och bleck är rostfria eljest rostar de så att rostränder bildas
– kan missfärga fönster, glas, fundament samt plåttak
– kan missfärga angränsande mark samt golvytor vid urlakning.