Klicka på bilden för mer info
Mossor samt lavar är ett par alltemellanåt till synes lika växter, men de skiljer sig till på flera annorlunda sätt. Båda kan expandera på sten samt saknar rotsystem samt tar opp vatten från sina bladliknande utskott. Där tar också likheterna slut.
Mossa trivs på platser med mycket fukt och gärna skugga, så att fukten stannar kvar. Mossor är oftast gröna i färgen och tar upp vatten samt näringsämnen med assistans av porer i sina bladliknande utskott alldenstund de saknar adekvat rotsystem för denna göromål. Istället kan vissa mossor ha rotliknande utskott som förankrar växten med underlaget.
Mossa växer i marker som är näringsfattiga, sura samt blöta, exempelvis illa skötta trädgårdar. Mossa är under normala förhållanden – med god dränering, bra pH-värde samt redigt gödslat – inte lika motståndskraftigt som vanligt gräs, men då förhållandena ändras tar mossan över samt brer ut sig.
Mossa kan i regel klara av att bli uttorkade under längre perioder, samt då det åter blir vått samt fuktigt så kommer mossan att föröka och sprida sig. Mossa trivs oxå att växa på material så som asfalt, betong, eternit, tegel och skiffer, vilket innebär att de kan anträda växa på taket.
Det är angeläget att man håller efter sitt hustak för att mossa inte ska anträda växa på det då det leder till att väta hålls kvar på taket och i minimala materialsprickor. När vintern och kylan sedan kommer, kan det leda till att takpannorna spricker samt man får fuktskador och mögel på vinden samt resten av huset. De vanligaste mossarterna är husmossa och väggmossa.
Lavar däremot, växer beredvilligt på torra och soliga platser. De är en symbios av en svamp och en alg. Svampen har till göromål att bestå av stomme och beskydd åt algen samt att ta upp föda och vatten. Algen bildar i gengäld handlingskraft igenom fotosyntes från den upptagna näringen. Vanligt är lavar grå till färgen, men många andra färger finns.
Lavar saknar stam, rotsystem och blad samt tar opp vatten samt näring ovanifrån och de är mycket känsliga för luftföroreningar. Lavar har inga problem att klara sig totalt utan vatten utan sjunker ner i så kallad torrdvala där ingen tillväxt händer. De vanligaste arterna av lavar är islandslav samt renlav. Islandslav har en lång hävd i olika maträtter, bland annat sallader.
Lavar föredrar att växa på kala ytor, så som sten, timmer, bark och mull, men de kan oxå förekomma tillsammans med örter och mossor. Somliga lavar växer på trädstammar och får då sin föda från vatten som sipprar över växten. Det medför en maklig expansion för laven.
Andra lavar växer på stenar och utsöndrar då olika syror som långsamt löser upp stenen och utsöndrar annorlunda mineralämnen som laven kan ta upp. Artindelning när det innefattar lavar är alltemellanåt invecklad, eftersom det egentligen rör sig om två arter – en svamp och en alg, men växtsättet samt utseendet skänker laven sitt namn och det är framförallt svampen som avgör på vilket sätt laven växer samt hurdan den tittar på ut.
Mossor och lavar är nämligen ganska vit skiljda, när man tittar på en aning närmre på det! Vill man to bort mossor och lavar är det enklats med Fulstopp – spruta på och regna av.