Om man vill slippa elakartade odörer kan man använda sig av luktsanering. Det finns olika metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man ska fundera på är förstås att undanröja källan till den dåliga lukten. Men trots att man så gjort kan en del odörer dröja sig kvar i väggar och möbler. För att komma tillrätta med det, som annars kan bli ett obehagligt besvär, finns det diverse sätt. Alla sätt har sina för- och nackdelar.

Luktsanering med hjälp av ozon är en typisk procedur. Ozon är en instabil gas bestående av tre syreatomer vilket vanligtvis återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är dock hälsovådligt och man ska följaktligen inte vistas i trånga utrymmen då sanering sker med stöd av ozon. Eftersom ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet uppstår på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering fungerar bra mot både dålig lukt och för att sanera mögel. De hjälper även då man vill fösa undan t.e.x. möss som härbärgerar i väggar och dylikt.

En annan metod för luktsanering är genom fotokatalysator. Det är en apparat med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, eller det ännu mer effektiva titandioxid. Det uppstår då hydroxylradikaler som är oerhört reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med någon annan partikel. På så sätt slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna procedur är den nyaste och hittills effektivaste. För att göra fotokatalysatorn än mer verkningsfull kan man använda sig av en UV-lampa som producerar en liten mängd ozon också. På så vis får man en dubbel effekt.

Om man använder bara fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön under tiden saneringen pågår, vilket i en del situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.

Ytterligare en procedur för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna procedur används också som saneringsmetod mot mögel samt parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda – det varierar självklart beroende på vad för problem man har -, t ex en blandning vilken består av livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen konverteras till alkohol vilken i sin tur dunstar bort. Foggerapparaten hettar upp glykolen till gas och finfördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Det för med sig att saneringsvätskan kan komma in på annars otillgängliga platser.

Om det inte är tillräckligt kan man stryka på saneringsvätska eller Fulstopp. Dessa vätskor har för uppdrag att eliminera mögel och svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och andra hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har satt sig grundligt, i t ex trä och betong. Saneringsvätska kan användas enskild men man erhåller snarare bästa verkan om det används som komplement till en annan metod.

Eftersom saneringsvätskor ofta är både hälsovådliga och miljöfarliga – Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar trots att den funkar så bra – ska man dock i så stor grad som möjligt beakta de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.