Det första man brukar fundera på i samband med mögelsvamp är illa lukt samt besvär. Det finns en rad skilda sorters mögelsvampar. Mögel kan utsöndra mögelsporer, mykotoxin och MVOC (microbial volatile organic compound, gaser som ofta uppfattas som illa lukt).
Mögel skapar nätverk som kallas mycel, i vilket det växer långa trådar – hyfer. Längs med dessa trådar kan möglet transportera näringsämnen och vatten. Uppbyggnaden åstadkommer så att mögelsvampen kan svälla sig mycket stor och kan dessutom leta sig in i porösa material så som trä samt betong. Det är alltså vanligtvis endast en liten del som syns.
Mögel som inte ger upphov till giftiga gaser används vid framställning av till exempel ostar. Från mögelsvampen Penicillium kommer också penicillin, vilket är revolutionerande inom medicin och vårt främsta vapen mot bakteriella infektioner. Alltså är inte allt mögel jämt av ondo. Penicillium kan dock även ge allergi samt astma om det får växa till sig i ett hus.
Vissa grupper av mögel, så som svartmögel, är fruktade ur hälsosynvinkel då de kan ge upphov till allvarliga svampinfektioner, till exempel Aspergillus som kan ge aspergillosis. Aspergillosis är en fruktad sjukdom speciellt för människor som har nedsatt immunförsvar och kan resultera i döden.
Vanliga symotom som man kan utveckla om man är i mögelangripna hus är astma, allergi, hosta, nästäppa, hudirritation, upprepade förkylningar, onormal utmattning, mag- och tarmproblem med mera. Det är således någorlunda vaga symptom som inte alltid för tankarna åt mögel. Ifall man upplever symptom som ovanför nämnda är en bra idé att höra med andra som bor eller vistas ofta i samma hus om de upplever snarlika saker.
Man ska aldrig tolerera att bo eller vistas (arbete, skola, dagis och så vidare) i en byggnad som är mögelangripen. Det måste utföras mögelsanering. Man kan sanera på annorlunda vis, och det är omdiskuterat vilka som är bäst.
Om mögelangreppet är smått och på oorganisk jämn yta, så som kakel i badrum, kan man rengöra med hjälp av vinäger (vittvins-) alternativt bikarbonat utspätt i vatten för att tillintetgöra möglet, hellre än att bruka klorin, som visserligen funkar på dessa ytor, mer är väldigt giftigt.
Om det rör sig om porösa material är risken för omvänd verkan påtaglig om man använder klorin eftersom det vanligtvis är utspätt med vatten och inte kan tränga ner och eliminera allt mögel. Det är troligt att mögelsvampen så småningom blommar upp igen efter en sådan behandling och det enda man har åstadkommit är att hälla ut en aning gift.
Ett bättre alternativ än Klorin är Tvärstopp. Det fotrsätter verka framåt i tiden.
Ifall möglet finns på mer porösa ytor, så som betong i exempelvis källare, är det bättre att använda sig av foggingmetod alternativt fotokatalytiska luftrenare. Vid fogging värms saneringsmedlet upp så att det förångas till små droppar. Dessa droppar kan sedan lättare tränga in i porösa material och in i svåråtkomliga utrymmen och där tillintetgöra mögelsvamparna.
Är mögelsvampangreppet så svårt att man inte kan bo kvar i huset förrän det har skett sanering kan man erhålla ekonomiskt support från staten. Vid så allvarliga fall av mögel och annan mikrobiell påväxt räcker det vanligtvis inte med avfuktare och mögeldödande medel utan man måste undanröja allt det angripna materialet. Det är ett omständigt och kostsamt projekt, men även det enda som inte bara tar bort mögelsvampen utan även sporer och mykotoxiner.