Det är inget lättsamt projekt att sanera hussvamp, och heller inte så skonsamt mot plånboken alla gånger. Äkta hussvamp är fruktad därför att den förstör virkets bärighet och i värsta fall kan få hela hus att rasa samman.
Självfallet är det väldigt sällan ett hus kollapsar på grund av hussvamp – angreppet är vanligtvis synligt och märkbart långt innan det blir omedelbar fara för husets varande. I likhet med annan mögel samt mikrobiell påväxt trivs hussvamp där det förekommer fukt. Äkta hussvamp kan transportera vatten och vid gynnsamma förhållanden kan man identifiera hussvampen på att den bildar tydliga vattendroppar.
Det latinska namnet för äkta hussvamp är serpula lacrymans som betyder ”den gråtande” och anspelar på just dessa droppar. Det förekommer myter som uppger att svampen kan klara sig på sina ”tårar” men det är inte riktigt. Hussvamp behöver, precis som övrig mögel, fukt och vätska tillfört. Det behöver dock inte vara så stora mängder eftersom hussvampen har en raffinerad transportmetod för vatten och näringsämnen.
Äkta hussvamp växer vanligtvis i närheten av material som består av kalk, exempelvis skorstenar. Det har att göra med att när svampen bryter ner trä så ger den ifrån sig oxalsyra. För att överleva använder svampen kalk för att neutralisera syran. Detta är bra att veta när man ska renovera och då tillföra något som är kalkrikt – till exempel murverk. Det kan utlösa en hussvampsväxt.
Äkta hussvamp kan ligga latent i virke i många år om miljön inte är tillräckligt gynnsam. När det sedan blir bättre – fuktskador alternativt tillförsel av kalk är exempel – växer hussvampen till sig. Ifall förhållandena är perfekta kan svampen utöka med upp till 15-20cm i månaden.
Till en början växer hussvampen ytligt, som ett vitaktigt lager på träet. Efter hand ändras utseendet och svampen blir grågul samtidigt som det börjar gro mer invasivt i virket. Det gör den genom sitt mycel, vilket är ett nätverk av svampceller.
Hussvamp avger även sporer, vilket ser ut i princip som kakao – ett brunaktigt fint mjöl. Det kan röra sig om flera miljarder sporer hos en utvecklad hussvamp. Hussvamp skiljer sig från övrig mögel genom att inte bringa dålig lukt. Vanligtvis luktar den ingenting, men emellanåt kan den ge ifrån sig en doft som av champinjoner.
Detta gör det omöjligt för mögelhundar att särskilja genuin hussvamp från andra mer benigna svampar. Om man anar att man har fått angrepp av äkta hussvamp bör man kontakta en saneringsfirma och låta någon som är erfaren på området bedöma graden av angrepp.
För att bli av med hussvamp ska man avlägsna det angripna materialet samt angränsande material som säkerhetsmarginal. Det måste brännas med detsamma med tanke på att man annars kan sprida hussvamp. Det är betydelsefullt att man utreder spridningen samt graden av virkesskada innan man börjar riva undan material så att man inte river bort onödigt mycket.
Det viktigaste för att bli av med hussvamp är att undanröja tillgången av fukt. Utan vätska går nämligen svampen in i ett dvalliknande tillstånd där den inte medför någon skada. Avfuktare, adekvat uppvärmning, behandling med hjälp av Tvärstopp samt bra lufttillförsel är ett måste i anslutning med att sanera hussvamp för att inte få tillbaka angreppet.